Jämshög
Jämshög, Jemshög[1] ou Gemshög[2] é uma localidade (tätort) da região de Gotalândia, província da Blecíngia, condado da Blecíngia.[3] Segundo censo de 2019, tinha 1 612 habitantes[4] e pertence à comuna de Olofström.[5] Também é uma paróquia, a maior da Blecíngia, e está situada numa zona florestal banhada pelo rio Holje.[2][6][7] Possui 2,35 quilômetros quadrados.[8]
| ||||
|---|---|---|---|---|
| localidade | ||||
![]() Rua By | ||||
| Localização | ||||
![]() Jämshög |
||||
| Coordenadas | ||||
| Região | Gotalândia | |||
| Província | Blecíngia | |||
| Condado | Blecíngia | |||
| Comuna | Olofström | |||
| Características geográficas | ||||
| Área total | 2,35 km² | |||
| População total (2018) | 1 612 hab. | |||
| Densidade | 686 hab./km² | |||
Etimologia e grafia
A origem do topónimo Jämshög é incerta. Está registado no século XII como Gemshø. Na primeira metade do século XX, uma antiga estação de correio e antiga estação ferroviária tinham o nome Jämshög.[9] Entre as várias formas anteriores oscilantes de grafar o atual termo Jämshög há Jemsiö, Jemshög, Gjemsjö, Jamshög, Jemshg, Jhög, Jshög, Gemsjö, Gjemsjö, Jemshog, Gemsio e Jemsöö.[10] A reforma ortográfica de 1906 estabeleceu a grafia oficial e unitária existente hoje, estabilizando a grafia vacilante de e e ä para representar o som [æ].[11][12]
História
Jämshög originalmente pertencia à Escânia e esteva situada na fronteira do Condado de Cristianostádio até 1639, quando o rei Cristiano IV (r. 1588–1648) transferiu-a ao Condado de Blecíngia.[13] Desde finais do século XIX, a ferrovia de Karlshamn que ia em direção a Solvesburgo se estendeu até Jämshög e Holje.[6] Nas primeiras décadas do século XX, O proboste de Angelolmo, Yngve Werger, foi convidado a coordenar esforços com o comitê cultural local e por meio de suas ações o colégio de Lunda, na Escânia, foi transferido a Jämshög; o escritor Sven Edvin Salje se juntou ao conselho da escola desde o começo.[14] Na década de 1960, o padre Jöran administrava a igreja local.[2] O vigário Oskar Kronsjö fez uma crônica paroquial de Jämshög em vários volumes.[13]
Patrimônio turístico
Em Jämshög se destaca:[15][16]
- Museu de Jämshög (Jämshögs hembygdsmuseum) - Instalado numa antiga escola desta localidade paroquial, mostra uma loja rural tradicional (lanthandel)
- Igreja de Jämshög – Antiga igreja do século XII, reconstruída no século XIX
- Escola Superior Popular de Jämshög (Jämshögs folkhögskola) – Tutelada pela diocese de Lunda
- Museu local de Jämshög (Jämshögs hembygdsmuseum) - Instalado numa antiga escola desta localidade paroquial, mostrando uma loja rural tradicional.
Comunicações
A estrada nacional 15 (Karlshamn-Halmostádio) passa imediatamente a leste de Jämshög, no sentido norte-sul.[17]
Naturais de Jämshög
- Pehr Thomasson (1818–1883), escritor;[13]
- Bengt Nordenberg (1822–1902), artista;[13]
- Mattis Carlson Ranseen (1845–1920), padre luterano;[18]
- Per Rösiö (1861–1935), reformador agrário;[13]
- Harry Martinson (1904–1978), escritor, prémio Nobel da Literatura de 1974.[19][20]
Igreja de Jämshög
Interior da igreja
Referências
- Gustafsson 1868, p. 12.
- Sjöborg 1968, p. 232.
- Harlén 2003, p. 193.
- INES.
- Enciclopédia Nacional Sueca.
- Hofberg 1896, p. 356.
- Rosén 1932, p. 569.
- City Population.
- Wahlberg 2003, p. 155.
- Base de Dados Demográfica 2008.
- Åberg 2009, p. 7.
- Vidberg 2019.
- Ulvenstam 1950, p. 8.
- Björn 1981, p. 181.
- Svensson 2001, p. 11.
- Guidebook Sweden.
- LSJ 2011, p. 14.
- Bohman 1949, p. 216.
- Editores 1998.
- Infopédia.
Bibliografia
- Åberg, Emma (2009). «Rättstavningsmötet 1869». Hvitoren – så får Ni tvätten ren och vit (PDF). En kvantitatif undersökning af nystafning och gammalstafning i tidningstext och annonser (em sueco). Upsália: Universidade de Upsália
- «Listers härad». Base de Dados Demográfica. 2008
- Bohman, Nils Axel Erik; Dahl, Torsten; Hildebrand, Bengt (1949). Svenska män och kvinnor: biografisk uppslagsbok. [Huvudredakt ör Nils Bohman], Volume 6. Estocolmo: A. Bonnier
- Björn, Karl-Fredrik (1981). Sjung dig själv en sång: en bok om Sven Edvin Salje. Estocolmo: LT
- «Jämshög». City Population
- Editores (1998). «Harry Martinson». Enciclopédia Britânica Online
- «Jämshög». Enciclopédia Nacional Sueca (em sueco). Gotemburgo: Universidade de Gotemburgo
- «Jämshögs Hembygdsmuseum» (em sueco). Guidebook Sweden
- Gustafsson, Richard (1868). Från Nord till Söder. Reseskizzer. Estocolmo: Sigfrid Flodins
- Harlén, Hans; Eivy Harlén (2003). «Jämshög». Sverige från A till Ö [A Suécia de A a Ö]. Geografisk-historisk uppslagsbok (em sueco). Estocolmo: Kommentus. p. 583. ISBN 91-7345-139-8
- Hofberg, Herman; Velander, Johan (1896). Genom Sveriges bygder. Estocolmo: Albert Bonniers förlag
- Lidman Production AB (texto) e Matton (fotografia) (2011). «Blekinge». Libers stora junioratlas (em sueco). Estocolmo: Liber. 144 páginas. ISBN 9789147809028
- Rosén, Karl D. P. R. (1932). Svenska orter : atlas över Sverige med ortbeskrivning. Estocolmo: Generalstabens Litografiska Anstalt
- «Tätorter; arealer, befolkning - Tätorter 2018 – befolkning, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden» (em sueco). Instituto Nacional de Estatística da Suécia [INES]
- Sjöborg, Nils Henrik (1968). Blekings historia och beskrivning. Malmo: Blekingia
- Svensson, Lars (2001). «Jämshögs hembygdsmuseum». Värt att se i Sverige [Para ver na Suécia] (em sueco). Estocolmo: Bonnier. 38 páginas. ISBN 9100571903
- Ulvenstam, Lars Henrik (1950). Harry Martinson, ett utkast. Estocolmo: Bonnier
- Vidberg, Maria (2019). «Ortnamn ska leva med sin tid» (em sueco). Instituto das línguas nativas
- Wahlberg, Mats (2003). «Jämshög». Svenskt ortnamnslexikon (Dicionário das localidades suecas) (em sueco). Upsália: Språk- och folkminnesinstitutet e Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet. ISBN 91-7229-020-X

