komma
: Komma
Danois
Étymologie
- Étymologie manquante ou incomplète. Si vous la connaissez, vous pouvez l’ajouter en cliquant ici.
Néerlandais
Étymologie
- Étymologie manquante ou incomplète. Si vous la connaissez, vous pouvez l’ajouter en cliquant ici.
Prononciation
- Pays-Bas : écouter « komma »
Suédois
Étymologie
- Étymologie manquante ou incomplète. Si vous la connaissez, vous pouvez l’ajouter en cliquant ici.
Nom commun
| Genre inconnu | Indéfini | Defini |
|---|---|---|
| Singulier | komma | kommat |
| Pluriel | komman | kommana |
komma \Prononciation ?\ neutre
Verbe
| Conjugaison de komma | Actif |
|---|---|
| Infinitif | komma |
| Présent | kommer |
| Prétérit | kom |
| Supin | kommit |
| Participe présent | kommande |
| Participe passé | kommen |
| Impératif | kom |
komma
Notes
- Komma sert également à former le futur. Le plus souvent sous la forme komma att.
Vocabulaire apparenté par le sens
Voir aussi
- komma att
- komma fram
- komma fram till
- komma fram ur
- komma för sig
- komma i fråga
- komma i rullning
- komma ihåg
- komma på
- komma på fråga
- komma på grön kvist
- komma på kant med
- komma på tal
- komma till
- komma tillbaka
- komma tillsammans
- komma undan
- komma upp
- komma sig upp
- komma upp igen
- komma upp med
- komma upp mot
- komma upp till
- komma upp ur
- komma ut
- komma åt
- komma över
- komma överens
Cet article est issu de Wiktionary. Le texte est sous licence Creative Commons - Attribution - Partage dans les Mêmes. Des conditions supplémentaires peuvent s'appliquer aux fichiers multimédias.